Vad var det jag sa!

Det finns tillfällen då det inte passar sig alls att kläcka ur sig "Vad var det jag sa!" ....och detta känns som ett sådant. Trots att jag hört mig själv fråga om det verkligen står kvar på plats om det stormar så har jag nu bitit mig i tungan, för inget blir bättre av att bli påmind om det.

Som jag sett fram emot att få en rejäl vedbod!...och SOM sambon snickrat och kämpat! Det kändes som att det nästan bara var träpanel och tegel kvar...så nära att bli klar....men efter gårdagens hårda vindbyar känns "nästan klart" väldigt långt borta igen.
Försäkringsbolaget ruskar på huvudet och säger nix pix här har ni inget att hämta.


Ja ni kära vänner.....hur gör man för att orka ta nya tag?

Kommentarer

Men Carina - nu blir jag riktigt ledsen.
Som ni har kämpat och jobbat och äntligen då börjat se slutet på detta bygge, också blir det så här.
Ja, då är det faktiskt tillåtet att få känna sig lite slocknad och nere ett tag. Tur i oturen var väl ändå att inte någon blev skadad. Och, tankarna för mig vidare mot en vargavinter med mycket snö....
Hur hade det gått då kan man tänka.
Kanske, någonstans det var så att det behövdes lite extra stadga i huset.
Åhhh, jag lider i alla fall med dig och skickar dig några extra varma tankar nu.....
En tröstekram från mig
Märta sa…
Jag hoppas att ni orkar ta nya tag för att få er vedbod klar! Ingen rolig syn efter allt ert slit!
Hoppas att ni ändå mår bra!
Märta
Men usch vad trist och ONÖDIGT!!!Vet liite hur det känns.... Vi renoverar ju köket, har "bara" hållit på sen midsommar...
Och när vi ÄNTLIGEN fått kaminen på plats (med hjälp av sotare) vid den framtagna murstocken, med glasskiva under för att skydda parketten, så tar det bara en vecka sen tappar min man en bräda med kortsidan rakt i glaset - som går i tuusen bitar!! HUR byter man ut det?? Nu är ju kaminen fastmurad i skorstenen, och eftersom glaset gick i tusen bitar (ligger kvar som ett spektrum av bitar,innanför silikonkanten) så är det inte bara att skjuta undan det och skjuta in ett nytt... Suck.
Det är väl bara att köpa ny glasskiva, ta loss kaminen från väggen och bort med splittret och liksom börja om. Förhoppningsvis behövs inte sotaren denna gång.

Jag tycker att ni ska ta hjälp av ett gäng kompisar/hantverkare och så bygger ni upp det på nytt på en gång, och lite till så det står pall för nya stormar.

Känner med dig! Kram/Marie
De siger jo altid NIX PIX...Nu må I ringe til familie og venner og samle dem hos jer i week enden - alle som kan skal hjælpe - HELT som i gamle dage da hele lokalområdet hjalp med! Så er I snart klare.

FRISK MOD!
Kæmpe knus fra mig
Hej Vännen!
jag är så ledsen för er skull..
Håller med tidigare kommentator..

Be vänner o familj om hjälp.Gör det till en dag när all ni känner får komma o hjälpa till!

Styrkekramar Anna
Alberte sa…
Nei, nei, NEI!!
Å, dette var fryktelig leit.
Men kjære Carina.. så lei meg jeg ble på deres vegne... så utrolig kjedelig og trist... all jobben som er gjort..og ingen hjelp hos forsikringen..

Håper dere finner energi til å stå på videre..

klememr =))
Många, många styrke Kramar!!!!

Varma Kramar Elin
Men oj Carina! Vilket eländes elände! Taket måste ju ha blivit ett riktigt vindfång. Förstår att det känns motigt. Och jag tror inte att mina krucifix eller gudar skulle ta bort den motiga känslan. Men det är väl bara att ta tag i det igen. Det kommer förmodligen att kännas förjäkla jobbigt från början. Om jag bodde nära så kunde jag komma med kaffe och glada tillrop och vara en riktig pain in the ass medan ni jobbade. Det är ju förstås något ni kan glädjas över... att ni slipper det menar jag. Sen kan jag meddela att jag är färdigbyggd varje kväll men på morgonen ser jag ut som ett jäkla ras igen och inte får jag något från något försäkringsbolag för det. Stackars, stackars er. Men man såg ju att det kommer att bli hur bra som helst bara det blir klart.

Stora kramen
Lisa
gamla skolan sa…
Men vännen ! Jag är så ledsen för er skull . Massor med kramar !! // Susanne ♥
Usch! Inget roligt. Tur att ingen kom till skada.
Kram
Sanne
Kamomilla sa…
Nej men... Åh så tråkigt!! Jösses ändå, måste ju kännas tröstlöst.:(

Skickar över lite finsk sisu, jag vet inte vad det kunde kallas på svenska men kan kanske jämföras en stor dos jävlaranamma.
Jag tar och skickar dig ett mail om en stund!
Kram
Mejrams! sa…
Nej men herregud! Hur mycket har det blåst hos er. Tänker på mannen din som kämpat så, usch och fy. Hoppas ni orkar ta nya tag. Ni får samla nära och kära och alla ni känner. Styrkekramar till er båda!/Merja
Nej nej vilken maximal otur...detta får inte bara hända, fan fan fan! Jag lider med dej, dina bilder är skoningslösa idag....finns inga ord som kan trösta nu...
Här får du en kram iallafall från en trogen bloggläsare!
Eija
Nej men uch vad jobbigt!!!
Sänder en hel hög med styrkekramar!!!
Anna
Nej men era stackare!!!
Det ser inte kul ut :(

Skickar er massa ny byggenergi och ber till skyn att det går snabbt och lätt i fortsättningen.

Kramar Maria!
Anonym sa…
Nei og nei! Kan vel ikke egentlig si noe som ikke allerede er sagt; trist, unødvendig, uretfferdig. Og livets harde lærdom. Hadde vi vært naboer, skulle jeg kommet med hammeren min imorgen, Carina! Håper dere har noen som kan stille opp og hjelpe med motivasjon og arbeidskraft!
north pal sa…
that is so disheartening with things like that happen. i feel for you. only thing i can think is that you will have to start. sorry! Bestest,Denise
johanna sa…
ÅÅ förstår att luften helt går ur en!!!! F...n vad tråkigt....blev mycket av materialet förstört?
Skickar all styrka jag kan att ni ska få ny ork
kram vännen
Nej så trist... Ja,ja själv blev jag väckt av telefon av att ett hus nära brinner...bättre att slippa det iaf. Lycka till.

Ska man kanske vara glad att de rasade nu,och inte när de var mer nära färdigt kanske?
Marina sa…
Hej, ja inte kul, känns absolut inte rättvist. Men det lustiga är att man efter några dagars sorg, reser sig igen och har tagit nya tag och till och med kanske känner sig ännu starkare. En av livets gåvor som vi får vara tacksamma över!
Kram till er!
Goa sa…
Åhh, NEJ!
Gud så ledsamt!

Men, Carina, ni kommer att resa er igen och resa väggar igen.

Tänk så ofta du gjort det förut!
Klart detta svider. Låt det svida, och sen...fortsätt!

Varm stor Islandskram till dig vackra vackra vännen min..!
Nej men åhh va jobbigt, förstår att det känns tungt. Tur att ingen kom till skada. Ja de kan vara jobbigt att orka ta sig vidare. Men nu har de hänt och då kan allt bara bli bättre igen.

Styrke kramar från Camilla
Designe sa…
Nää, va trist!!! Såg den första bilden och tänkte, va vacker bild! Så fint!..och så kom nästa...åhnej! Förstår att det känns jobbigt! Kram :)
Unknown sa…
Hej Carina, stackare!
Jag lider med er, usch och fy! Endast materiella ting men ändå. Så mycket jobb. Ni fixar det ska ni se, hoppas ni har vänner eller släktingar som kan hjälpa er.

Må så gott, trots allt!
Kram Anna
Inget kul... :-( Kanske bäst att vänta till höststormarna är över??? /Lisbeth
FY SJUTTON! Jag känner verkligen igen mig i dina tankar just nu. Förstår precis då vi går igenom något liknande. Inte kul alls. Skickar varmaste kramen till dig och hoppas att ni får ny kraft att jobba vidare. Stor KRAM!
å nei, så utrolig trist og deprimerende... Håper dere har venner og familie rundt dere som tar i ett tak og hjelper dere til å komme på rett vei igjen!

Populära inlägg i den här bloggen

Flyttloppis/försäljning

Bambugrupp i TineK-stil säljes

Brev från kolonin